IKEA

så var det då äntligen dags för den efterlängtade turen till ikea! Vi tog tunnelbanan dit (för första gången) åh jag bara äskar ingvar kamprad, när man stiger av tunnelbanan finns det gratis bussar som tar en ända fram till dörren på ikea. Ikea i kowloon bay, vi bor ju i kowloon för er som missat det, ligger i ett köpcenter som heter mega box. Nu får ni kanske en bättre bild av hur enorma dessa köpcenter är när ikea kanske tar upp knappt en tiondedel av den totala ytan. Vi började med att äta när vi kom dit. Köttbullar med lingon för 19 kronor, ja jag tackar. Kineserna äter ju inte potatis typ alls så när de slevade upp den kokta potatisen så have de inte hällt av det vatten som de kokats i, så himla gulligt att man inte vet hur man kokar potatis! Ja mamma, nu vet jag vad du kommer skriva att jag faktiskt inte heller vet hur man kokar potatis, fast jag vet i alla fall att man ska hälla av vattnet!

Vi köpte en liten kanin till vår samlig som nu består av Agaton, Alice aka Stampelina och Lilla kanin. Städpersonalen på hotellet måste tro att jag är lite knäpp som har så mycket gosedjur med mig ha ha. Vi spanade också in saker till lägenheten som vi äntligen ska flytta in i på onsdag. Vad mer kan man säga om ikea, det var precis som i sverige förutom att sängarna bara är 1.90 långa vilket är fruktansvärt irriterande eftersom fötterna alltid sticker ut. En sak om var lite annorlunda vara att ni vet det finns sånna visningsrum liksom, typ hej kolla hur man kan ha det, i alla fall där satt sjukt mycket kineser och bara chillade, läste tidningen eller satt och samtalade. Folk låg under täckena i visningssängarna och satt och åt vid visningsmatborden. Pretty weird.

Nej nu ska vi äta kinesisk mat för första gången. Vi har bara smygätit på pizza hut, italienska ställen och ikea innan. Busted!. Imorgon ska vi till birdmarket, prince edward och massa mer. Ni får se när ni tittar in nästa gång.

PEACE

KÄRLEK

BILDKAVALKAD IKEA

BANANAS

Var var vi? Jo vi satte oss i en taxi och gav chauffören det mest kryptiska adress någonsin; cyberport phase 6 tower 8 a appartment 11 b. Okeeej. Efter en timme var vi framme vid vad jag önskar hoppas och tror att pärleporten ser ut som. En liten doorman välkomnade oss, hjälpe oss ur taxin och in i hissen. Nu var vi alltdså på väg ”hem” till Maria och Tobias som är ute och reser runt i asien och som hade turen att få låna en kille som heter Mattes lägenhet eftersom han är hemma och är pappaledig. Lite krångligt att förklara men jag tror att ni förstår. För att göra en lång historia lite kortare; vi åt middag, valda delar av sällskapet krökade till det, vi åt efterrätt, lyssnade lite på får man ta med sig hunden till himlen (igen valda delar av sällskapet hade krökat till det) klockan slog halv två och vi begav oss ut i hong kongs vilda natt liv.

Hedda och Allan, vi har hittat det absolut ballaste, sjukaste, roligaste helt störda området i hela hong kong. Jag och martin satt hela kvällen och sa herre gud vi måste ta med dem hit!

Tänk er lika mycket folk som under jag vet inte vad, typ valborgsyran på malmös, som cirkulerar mellan olika barer och klubbar i ett område som ser ut som en digital åtta. Fattar ni, det är gator som en rektangel med en tvärgata i mitten. I alla fall, alla går hur som helst, du får ta med din drink mellan olika ställen, lika många dansar på gatorna som på klubbarna. Det finns några strategiskt utplacerade seven eleven där man kan köpa öl för en tia istället för att betala det femdubbla inne i barerna. Det är bara så himla roligt. Vi träffade random svenskar, såg en kinesisk transa, fick ett reserverat bord av en stor svart vakt som slängde ut folk som störde oss, allt var helt cp och helt underbart.

Klockan fem var det fortfarande lika mycket folk ute men då kände vi att det var dags att kasta in handduken. Bilderna gör det inte alls rättvisa, detta är verkligen något som måste upplevas. Pappa, mamma, kia och anders, känner ni er sugna?!

PEACE

KÄRLEK

Balalajka, när tobias raggat upp två små kineser han tänkte ha som vägvisare typ...

HARBOUR CITY

Nu kommer den efterlängtade uppdateringen. Martin och jag har satt oss på starbucks med varsin blue berry muffin och skriver så fingrarna glöder.

Då ska vi se, var börjar vi? Jo lördags var vi på harbour city. Hello heaven. S j u h u n d r a affärer. Bland annat, marc jacobs, prada, louis vuitton, chanel, hermes, lanvin, loubotain, gucci, celine, juicy, dolce gabbana, mullberry YOU NAME IT. Kön till louis vuitton var som den till t-bar en fredagskväll och vakterna var ungefär lika biffiga. Efter ett snabbt stopp för att ta en peak performance-jos för att vi verkligen skulle kunna prestera till satte vi igång. Vi började på zara för att kunna acklimatisera oss i lagom takt.

Antal gånger martin suckade och tittade på klockan: allt för många

Antal gånger jag desperat funderade på att sälja ett organ på svarta marknaden och spendera alla pengar i ovan nämnda butiker: lika många

Antal påsar vi lämnade harbor city med: allt för få

Efter vad som kändes som ett maratonlopp satte vi oss i en taxi mot Hong Kong island och vår stundande parmiddag. Mer om den sen.

PEACE

KÄRLEK

SNABBIS UPPDATERING

hej alla underbara människor!

jag och martin ville bara säga att vi blir så himla glada av alla era kommentarer, ni är så snälla. 

nu ska vi till ikea och hänga lite. uppdatering om det och gårdagens bravader i hong kongs nattliv kommer ikväll!

(en liten sneak peak; baren balalajka besöktes som är en rysk bar där det serveras iskalla vodka shots i ett nollgradigt rum. pälsar finns till utlåning och martin var inte sen att norpa en...) 

nu blev ni allt nyfikna va?

PEACE

KÄRLEK

Orientation day

Hej,


Har äntligen tagit mig tid till att skriva mitt första inlägg. Det är alltså jag som är Martin, Klaras pojkvän och vapendragare här i Hong Kong.
Jag är här på utbytestermin för att läsa mina valfria poäng i min ekonomie kandidatexamen, jag kommer vara klar med min kandidat efter den här terminen eftersom jag skrev min kandidatuppsats redan för ett år sen.
Idag var jag på intromötet på skolan. Det var lite annorlunda jämfört med hur det går till i Lund. 
Det hela ägde rum i skolans största sporthall vilken var helt omgjord dagen till ära med en stor scen och kulisser längst fram. Alla satt programvis och de som ska gå hela sin utbildning här hade fått tröjor med sina programfärger och emblem som de hade på sig.
Varje program ropades upp på scenen och saluterades högaktligt.
Skolans direktör propagerade för höga betyg, volontärarbete, föreningsdeltagande, internships, etc. Med andra ord välkommen till 16 timmars plugg om dagen.
Sedan var det paneldebatt med gamla alumnis på kantonesiska (här började utbytesstudenterna droppa av) följt av lek. Leken gick ut på att två alumnis kastade ut varsin badboll till publiken som vi skulle kasta runt till musik och när den stoppades skulle den som rört bollen sist gå upp på scenen. Kineserna var livrädda för att vara sist på bollen men överlyckliga att få applådera upp den stackare som hade varit det.
Efter det skulle det vara flera lekar men helt plötsligt, av en för mig fortfarande okänd anledning, började alla utbytesstudenter gå därifrån och så även jag.
Jag gick runt lite på campus vilket egentligen är en väldigt stor byggnad och insåg att det mesta fanns där, inklusive en stor pool att ligga och vila ut vid efter hårda slag i klassrummen.


Nu ska jag försöka få ihop mitt schema så att jag slipper ha föreläsningar 6 dagar i veckan.


Kramar

hong kong day one

Nihao (hej)


titta vad gullig jag är som lär er lite kinesiska så att ni kan prata med folk när ni kommer hit. det är inte klokt vad jag kan vara snäll ibland. kanske beror det på att jag dricker cola zero och äter pringles. det har en förmåga att göra mig gullig och snäll. 


idag har vi varit på langham palce mall. mycket trevligt. vi skulle gå dit, jag hade studerat kartboken noga. nu förväntar ni er säkert att jag skulle skriva men nej oj vad vi gick vilse och fick ta en taxi men icke! det var superenkelt att hitta. det första vi möts av är ett enormt och då menar jag verkligen enormt hm. föreställ er min lycka. den var lika ernorm. ett par jeansshorts (och en kavaj och en klänning och ett linne och en jacka och diverse annat smått och gott om det hade slutat som jag ville) rikare lämande vi hm för att äta. alltså, jag tror inte att ni förstår hur mega-helt-sinnes-oj-nu-går-vi-vilsestort langham är. kolla om det finns någon hemsida så kanske ni kan se. efter att vi ätit och kollat in alla 300 affärer och köpt ett par låga vita slim converse (ha! 237 svenska kronor, det kallar jag kap) begav vi oss vidare ut i stan.


vi gick till california fitness, kollade in lokalerna (där fanns ungefär en miljard maskiner, i hong kong gör man inget halvhjärtat) massa olika klasser (yoga, dans och zumba!) och lite olika bastus och sånt. sen mätte och vägde en tjej oss, hon räknade ut muskelmassa, kroppsfett och vattenmängd blabla och sedan talade hon om för oss vad vi skulle göra för att bli riktigt snygga, vältränade och perfekta. sen talade hon om för oss vad våra nya bättre jag skulle komma att kosta och det var då vi tackade för oss. istället letade vi upp ett starbucks för en välförtjänt fika.


imorgon ska vi över till hong kong island för lite sight seeing och sen ska vi äta middag med maria och tobias (som martin träffade på carro och robins bröllop) för att äta middag.

monki ska öppna snart på lagham,
där finns verkligen allt.

nan, alice och agaton (eller aderton som martin envisas med alla kalla honom)
plus mina ny skor

PEACE
KÄRLEK


ps. mamma jag svarar på ditt mejl imorgon när vi sitter på ett internetcafe, nu sitter jag med sladd i sängen på hotellet och det suger. ds.

HONG KONG

HEJ, nu är vi framme! 
nu ligger vi på vårt hotellrum på dorsett hotell (som ligger ungefär 100 meter från vår lägenhet) i kowloon. kowloon som btw inte är som san francisco, med trevliga parker och massa grönområden, (det är hong kong island) utan mer som down town hej-vi-bor-verkligen-i-hongkong-på-riktigt. på hong kong island finns tydligen de så kallade fina trevliga lyxiga västerländska områdena medan kowloon är där alla natives (och vi) bor.
jag trodde det var tvärtom. bummer. 
ja, nu vet jag i alla fall var jag kommer hänga medan martin är i skolan. 


flygresan gick jättebra. förutom att vi satt på pisstrista teminal 1 på heathrow där den enda underhållningen var en vending machine. och jag som tänkte starta resan med att köpa massa trevliga krämer och annat nödvändigt. men nej, det blev en kit kat och en flaska vatten. taxi-nisse från flygplatsen var säkert en trevlig man. nu pratade han ju absolut ingen engelska men jag är säkert på att han hade varit väldigt artig och trevlig om han hade kunnat. 


när vi kom till hotellt så checkade vi in, gick upp på vårt rum, åkte ner till receptionen och bytte rum, åkte upp till vårt nya rum och sen vilade vi lite. när vi var pigga och glada (och jag hade haft ett mindre melt down eftersom jag glömt just den klänningen jag vill ha på mig just då) så gick vi ut för att göra stan. vi gick och kollade på vårt lägenhetskomplex. svettades lite mer än vanligt eftersom vi råkade gå förbi det första gången och trodde att det inte fanns och stod still fem minuter och kände oss som lättlurade turister men sen hittade vi det. kolla på bilden nedan.


sen skulle vi äta middag. vi gick runt och funderade på alla läckra lokala kulinariska delikatesser vi nu äntligen skulle få smaka. och sen gick vi och satte oss på mc donalds, som ligger 20 meter från hotellet och som bekvämt nog har öppet 24/7. efter en big mac (martin) och en big tasty (klara) så var vi mer än nöjda. btw en big mac med meny kostar 25 kronor, så nu har ni koll på big max index.


imorgon börjar martins orientation klockan 09.05 dvs 3 på natten svensk tid. jag tror det är safe att säga att jag inte tänker följa honom till skolan. men om jag har tur kan jag lura med honom till gold fish market när det slutar klockan två. fast om tyfonvarningarna ligger över åtta på tyfonvarningsskalan så ställs den in så man vet aldrig. (orientationen alltså inte marknaden, den ställs aldrig in.)

någonstans i detta hus finns vår lägenhet.

kowloon by night

middag

PEACE

KÄRLEK

ps. martin fick läsa inlägget innan jag postade det och han blev mäkta upprörd över två saker. ett, det faktum att jag inte skulle följa honom till skolan och två, det faktum att han fick reda på det via bloggen. så det är bara att ställa klockan okristligt tidigt och ge sig ut i hong kong. återkommer med uppdateringar när det äventyret är avklarat. ds.

packa pappas kappsäck

eftersom jag tror att martin har fått lite prestationsångest över sitt presentationsinlägg så kommer här en liten uppdatering så här två dagar innan resan. 

vi har allting under kontroll. tror jag. eftersom sas verkar tro att folk som åker till hong kong inte har någon fashion sense alternativt är nudister så får vi bara ha med oss 20 kilo bagage. ja, ni läste rätt, 20 kilo. det är väl ungefär vad min necessär väger. vi hade därför tänkt att vi skulle spendera dagen med att provpacka och provväga väskorna med den nya digitala bagagevågen vi fick av niklas. men kom snabbt på att det fanns roligare saker att göra. (martin spelar golf. förvånad, någon? nej jag tänkte väl det.) 

sen kom vi på att vi inte boka något hotell för den första veckan, vi får inte tillträde till lägenheten förrän det första september. men jag gillar det, lite living on the edge. taking a walk on the wild side. helt enkelt lite spänning i vardagen. 

vad mer, just nu provar vi på livet i hong kong i sverige. ösregn. det regnar nämligen sex av sju dagar i veckan i augisti. mig gör det inget eftersom jag fick ett paraply av martin från marc by marc jacobs för en vecka sen. det är nästan så att jag ser fram emot det lite så att jag får tillfälle att använda det. minus de efterföljande orkanerna och tyfonerna såklart.

annars händer inte så mycket. vi åker på onsdag och eftersom vi har så begränsat bagage så tänkte jag helt enkelt ta på mig halva garderoben och se ut som michelingubben när jag flyger. ett: jag får med mig mer kläder, två: jag slipper få så förbaskat ont i sittknölarna på planet. 

så här såg vi ut när vi förstod hur lite bagage vi skulle ha. jag sörjde min kläder. martin sörjde sin ekonomiböcker.

PEACE

KÄRLEK

PS

blogspot eller blogger eller vad det heter tycker tydligen att det är kul att mobba oss minde tekniskt begåvade genom byta typsnitt varje inlägg. jag ber er därför ha överseende med detta tills jag förfinat mitt tekniska kunnande och kanske till och med själv kan ställa in typsnittet. 
jag måste ändå säga att jag tror att jag och många med mig är mäkta imponerade över att jag lyckades skaffa en blogg från fösta början. 

presentationsrunda

tänkte att jag skulle presentera mig så att alla familjevänner, fastrar, mostrar och kusiner har någon aning om vad de läser.


jag heter klara, är 21 år gammal och bor i lund. jag pluggar på universitet här men har för närvarande tagit studieuppehåll för att följa med min pojkvän martin till hong kong där han kommer plugga på city u.


själv har jag inte riktigt bestämt mig för vad jag ska göra. just nu står det mellan att hänga på ikea och äta swedish fish 24/7, ta pianolektioner (eller något annat trevligt man kan ta lektioner i) av en mycket gammal kinesiskt gumma som kan lära mig allt om livet eller att öppna ett eget stånd på gold fish market. svåra beslut som ni märker, inget som kan stressas fram. 


efter att ha spenderat pinsamt lång tid på att hitta en presentabel bild på mig själv (photo genic är inget man kan beskylla mig för att vara) bjuder jag här på en trevig photo booth. vid närmare eftertanke berodde kanske det skrala resultatet på att jag letade på facebook...


undrar ni något mer så är det bara att hojta till. men eftersom det bara för närvarande är martin och jag som vet om bloggens existens så känner jag att det är ganska safe att utgå från att frågorna kommer utebli.


PEACE 
KÄRLEK

huān yíng guāng lín！

hej och välkomna till klara och martins blogg. gud vilken kreddig inledning. 


den här bloggen finns för att ni (läs mamma och pappa) ska kunna sova gott om nätterna i vetskap om att vi 
1. inte har blivit kidnappade och sålda som slavar av onda kineser, 
2. äter mat (om man nu kan kalla köttgelé för mat, vilket kineser tydligen gör)
3. inte har blåst bort med en orkan eller drunknat i monsunregn


för er oinvigda så kommer jag, klara, och min pojkvän martin att spendera 120 dagar i hong kong och eftersom det är en förfärlig tidsskillnad så får ni här det enkla nöjet att följa med i vår vardag. 


vi kommer bjuda på allt från street style bilder (läs tjocka kineser) och dagens outfit (hörde jag toppig rishatt??) HAHA, nej, men eftersom martin ska vara mönsterstudent och jag ska bli desperat hemmafru så får ni följa mig och det jag gör för att roa mig bland tre miljoner kineser.


PEACE
KÄRLEK

klara till vänster och martin till höger om ni blev förvirrade